Den sista utposten – Vardøhus fästning i Vardø

Vardøhus, Leica M Elmarit 2.8 28 asph., Kodak Ektar, Varanger | © mare.photo

Vissa saker är bara där, helst ska de aldrig användas. Och ändå är det bra att de är där. I detta fall är Vardøhus-fästningen i Vardø idag något av en romantisk öppen park dekorerad som en fästning, men hotet från Ryssland bör avvärjas tidigt. När allt kommer omkring är Vardø den östligaste punkten i kungariket Norge.

Ryssland så nära – Vardøhus-fästningen i Vardø

Vi är här i det pittoreska men ändå så overkliga Vardø, en mikrokosmos i en region där min något frällande fru inte skulle våga lämna huset under hösten, eller hur? Åtminstone vill jag uppleva en vinter här. omgivningen i Vardøhus fästning, men också Vardø, påminner mig lite om bilder som jag har sett av Grönland. På något sätt har jag alltid varit fascinerad av den arktiska regionen.

Och nu är vi här, mitt i det. Ja, österut blir det ännu mer extremt, ännu kallare. Men här är jag trots allt på det västeuropeiska fastlandet så långt nordost som det bara inte kan gå längre. Och så är miljön grov, så lugn är landskapet.

Vardøhus fästning – och Norge förblev Norge

Vardøhus, Leica M Elmarit 2.8 28 asph., Kodak Ektar, Varanger | © mare.photo

Vardøhus, Leica M Elmarit 2.8 28 asph., Kodak Ektar, Varanger | © mare.photo

Nu var Norge en gång ett land med många stammar och små imperier. Det var senare under danskt styre. Men här uppe på det fiskrika Barentshavet skulle andra ha velat ha sagt. Framför allt svenskarna och den dåvarande Novgorod-republiken (Novgorod är nu en av de vackraste ryska städerna). I alla fall byggde Håkon V. Magnusson redan 1307 den första fästningen Vardøhus, inriktad mot Ryssland. Vad det betydde under sådana förhållanden att bygga en sådan anläggning i Vardø i Finnmark är svårt att gissa. Trots allt lämnade fästningen Vardøhus det nödvändiga intrycket och det förblev fredligt.

Den nya fästningen Vardøhus byggdes på 1400-talet och var tänkt att motstå utvecklingen av vapen. Antingen potentiella fiender var inte intresserade av detta fullständigt karga område eller så gjorde Vardøhus-fästningen inte någon effekt.

Fästningen Vardøhus i Vardø var också en domstol och det som hände här under medeltiden fram till 1692 var lika grymt som det var pervers. Eftersom de anklagade för trolldom torterades, anklagades och avrättades på spelet. Vardøhus fästning har varit en av de läskigaste platserna i häxajakten.

Kanonerna på Vardøhus fästning användes bara sent. 1808, under den kontinentala blockaden mot England och Ryssland, sköt de på engelska fartyg som försökte kringgå denna handelsblockad.

Och i deras desperata handlingar under andra världskriget sköt de till och med på tyska flygplan med dessa gamla kanoner från Vardøhus fästning, men kunde inte hindra den tyska Wehrmacht från att ockupera dem.

Vardøhus fästning idag

Slott, palats och befästningar har alla ett gemensamt ursprung. Och det är baserat på förargelse, krig, makt och förtryck. Trots all romantik bör du vara medveten om detta i alla dessa byggnader. Så mycket desto bättre att de idag har förvandlats till fredliga mötesplatser.

Vardøhus-fästningen i Vardø har länge fascinerat människor från de södra delarna av landet och till och med landets kungar har aldrig gett upp att besöka denna plats.

När kung Christian IV besökte Vardøhus-fästningen i dagens Vardø 1599, huggade han sina initialer i en stråle av komplexet och alla efterföljande kungar gjorde detsamma. Idag är den här baren en liten pärla i det lilla museet i den bevarade kustkärnan från 1811.

Av träd som inte borde finnas här

Den som har åkt med cykel eller bil kommer att ha följt med det trelösa landskapet i de polära omgivningarna länge. Det finns inga träd här i Vardø, nästan inga. För på 50-talet ville den ansvariga befälhavaren ändra den, åtminstone lite. Han planterade en bergaska i mitten av Vardøhus-fästningen.

Det enda trädet från Vardø blev snabbt berömt, det sköts och sköts, även på vintern var trädet lindat varmt. Men som vi vet är vintrarna här brutala. Mindre av extrema temperaturer än av isiga stormar och nederbörd. Inget träd kan ha djupa rötter här. Och så var det vinterskadan som förde detta enda träd 2002.

Men samhället ville inte ta itu med detta och så istället för det rensade trädet, planterade en ny bergaska som omges av andra buskar av samma trä.

När solen äntligen dyker upp i horisonten i januari dyker den upp

Vi är så högt uppe här i norr att solen aldrig går ner under sommarmånaderna. Omvänt betyder det totalt mörker vid årsskiftet. Ju fler människor längtar efter solen igen. Så fort det kommer över horisonten i söder vid middagstid firas det naturligtvis. Då lämnar barnen i Vardø skola allt efter sig och får gå hem resten av dagen.

Solen hälsas sedan med två skott från Vardøhus fästning.

Leave a Comment